igår smsade jag rebecca att "kom hit och ät kalaspuffar när du vill!" och hon kom dirr. vi åt kalaspuffar med mjölk, äggröra/omelett och ananasskivor. en rar liten torsdagsmiddag. puss på oss

hästdrömmar

woop! nu finns jag här också: hastdrommar.blogspot.com

första morgonen på åvägen

egentligen var min första morgon på åvägen igår. den räknas dock inte eftersom jag spenderade den i badrummet. där satt jag i två timmar och åt knäckebröd med kaviar i väntan på att han i soffan och han i sängen skulle vakna och gå. men det räknas alltså inte. idag är första åvägenmorgonen. jag drömde om italienskakurser och paris tills klockan ringde vid nio. en timma senare gick jag upp och åt till palpitation min första frukost här: havregrynsgröt med solroskärnor och lingonsylt. sen morgonkaffe som är det bästa kaffet. och det känns fint att bo här. jag saknar inte larsson direkt men mailade henne cirka tio gånger igår plus smsade och facebookchattade och pratade på skype två gånger. vill ju fortfarande att hon ska vara med. i allt jag gör och tänker och ser och drömmer om.

idag måste jag ta tag i mitt liv. har mailat in ett besiktningsprotokoll som var punkt ett på min to do-list. bara handla, plugga och packa upp kvar. för jag har ingen mat (åt bara knäckebröd och spagetti igår), massa italienska att lära mig och ett helt liv i garderoben/gästrummet som ska upp på hyllor, väggar, in i skåp. det jag hittills packat upp är: gaffel, kniv, sked, tallrik, skål, kopp, omega-tre, dinosauriepennstället, ljusstakar, kondomer, lampor, klockradio, kaffe, havregryn, solroskärnor, handdukar, fruktskål, duk, lite kläder. så nu ska jag lyssna på los campesinos! och ta tag i resten.

du måste finnas

jag och rebecca har varit supersambos i femhundrafemtioen dagar. en så fin liten evighet. men imorgon har jag sovit min sista natt på timgatan och flyttar till fyra meter i takhöjd-ettan på åvägen. utan rebecca som flyttar till sin dockskåpsetta på lördag. och det känns ledsamt i hjärtat. jag tror jag kommer sakna henne mycket för hon har funnits så nära så länge. vi har ätit så många frukostar tillsammans. vi har mött varandra vid spårvagnen så många gånger. vi har druckit öl och spelat spel så många kvällar. vi har storhandlat, sovit skavfötters, lyssnat på pojkband, ätit lyxmiddag, lekt gifta/ligga/döda, sett på oc, högläst jolly i soffan, skrivit listor, berättat dagdrömmar och nattdrömmar, tröstat. "att du flyttade till göteborg var för mig som det var för seth när ryan flyttade till newport" smsade jag rebecca en gång. det är sant. om hon inte flyttat in hos mig på siriusgatan hade jag kanske fortfarande varit en trasig liten bit. för jag var en så väldigt ledsen, ensam och trasig liten bit på den tiden. det är jag inte längre. med blommiga klänningar, stök, kakor, destiny's child och gos har jag blivit ganska hel. på insidan och utsidan. så att jag ska bo själv igen är läskigt. det känns fint och spännande och roligt men jag är skiträdd också. för tänk om jag blir en trasig liten bit igen som bara gråter och skär. åh. jag vill inte det. men jag tror att jag kommer klara det ganska fint. så länge vi fortfarande berättar drömmar och har westlifekvällar och äter frukost tillsammans ibland. så länge jag får sova skavfötters med henne när jag är ledsen i hjärtat. så länge hon finns kommer jag vara hel på insidan och utsidan. men du måste finnas, rebecca, du måste.


nionde november tvåtusentio, första snön i kortedala

04:15

jag: om han följer med kommer ni ligag oki kli kommer tycka det är lite lobbachl men ok
rebecca: hab kommer nog ibtd följa med. isåfall ligger vubibtep

gott nytt år-skål i kaffe från timgatan! och jag hoppas på ett väldigt gott fint år. trots att vi flyttar ifrån både timgatan och varandra om en månad. men nio spårvagnshållplatsers avstånd ska nog gå bra (vi har ju faktiskt klarat av örebro-paris)